Vi träffas i en stor grupp på Facebook. Nästan 4000 författare, aspirerande författare och skribenter. Första gången vi är aktiva i samma tråd handlar det om normer, nästa gång om gestaltning. Tredje gången handlar det om en specifik bok. Den gången är det bara vi tre som skriver, ändå kommer tråden snabbt upp i ett hundratal inlägg. Här flyttar vi över till en privat tråd. Som exploderar.
Efter en vecka bestämmer vi oss för att testläsa varandras manus. Vi gör upp en turordning och inom en månad har vi både fått och gett ungefär 700 textkommentarer och haft en lång chattfika per manus, med te och praliner. Pepp och hjärtan blandas med träffsäkra instruktioner om att ta fram macheten och döda ett gäng darlings. Vi hittar varandras styrkor och svagheter och snart är vi uppslukade av varandras världar. ”Jo, jag kom på … Du vet när … Skulle du inte …”
Vi bollar texter, men också idéer. Idéer om samarbeten och projekt. ”Tänk om vi skulle …” ”Ja, ja, ja!” Saker som kändes svåra och osannolika i augusti hann växa till konkreta mål till oktober. Det är lättare att våga när man har en tribe.
Har du några som du samarbetar med? Hur hittade ni varandra?
Anna, Anna & Anna