Jag går igenom bilder i min mobil och hittar sånt här. Detta är ett foto jag tog en dag när mamma och jag åkte runt och stalkade mina karaktärer i Uppsala. Här bor Elli! Jag har alltid tyckt så mycket om det där gröna huset på hörnet vid Luthagsesplanaden, visst är det fint?
När jag går runt i Luthagen kan jag inte låta bli att spana efter John och Frank. De skulle ju kunna dyka upp där. Det skulle ju faktiskt kunna hända. I alla fall känns det så. Varje gång jag åker förbi det gröna huset vinkar jag lite, för säkerhets skull.
/Anna Ahlund
Jag tror seriöst att Elli bor där inne. Tre dörrar och all världens färger.
Hehe, ja! Och en skärmaskin att hyvla paprika i 😉
Visst är det en speciell känsla? Är samma sak för mig när jag är i Prag. Tror nästan att jag ska springa på äldre versioner av Pavel och Hanka. Och råkar jag passera Norrköping håller jag alltid utkik efter Görans hus. 🙂
Verkligen! Jag älskar att karaktärerna liksom flyttar ut och tar rum även utanför huvudet. Väldigt fint.
Känner totalt igen det här. Jag är snudd på BESATT av mina romanmiljöer, såväl i pågående böcker som i avslutade. Brukar alltid gå runt och stalka lite när jag är på plats och har chansen. (Mina böcker utspelar sig 75 samt 100 mil från där jag bor.)
Haha, ja! Jag älskar verkligen att skriva in riktiga platser i böckerna, det blir nästan en sakral upplevelse att besöka dem sen. Vårt behov av att förankra vårt inuti-huvud-liv i vårt utom-huvud-liv kanske?
Pingback: Anna skriver under | På idéspaning