I torsdags skrev Anna Ahlund om hur författare måste förhålla sig internet och sociala medier när de skriver trovärdiga intriger och hur det blir särskilt knepigt när man skriver om ungdomar. Det finns mycket universellt i att vara ung, men när det kommer till vilken teknik en generation använder är tio år mer som ett sekel.
Jag är född sent sjuttiotal. Jag kommer ihåg när jag 1994 stolt, och felaktigt, deklarerade för två vänner: ”Nu vet jag vad det där IT betyder. Det betyder internet!” Jag har alltså upplevt en tonårstid utan mobiltelefoner, sms och chat. En hel del tid ägnades faktiskt åt att planera exakt var jag skulle möta mina vänner, hitta dem och sedan råka tappa bort dem igen. (Idag tappar man inte bort varandra, väl? Om inte telefonen har laddat ur förstås. Då tappar man bort sig själv eftersom man inte har lagt några detaljer på minnet.)
Jag har tidigare berättat att Ordbrodösen är en crossover och att mina yngsta karaktärer är sjutton och arton år. De är alltså hälften så gamla som jag. Tack och lov finns det kanaler som både sjuttonåringar och trettiosjuåringar använder och jag har valt att låta mina karaktärer använda kanaler som jag själv gillar. I Ordbrodösen spelar skrivande och fotografering viktiga roller och jag har blandat Instagram, Skype, bloggar och en selfie med dokument på dammiga vindar, en polaroidkamera, en inskription i en medaljong och återberättade historier. Utan att gå in närmare på ordbrodösernas förmågor kan jag säga att dagens teknik gör ordbrodöserna klart effektivare än de skulle ha varit under min tonårstid. Jag vill faktiskt tro att det digitala har gjort min historia mer spännande, inte mindre. Däremot finns det scener där jag har svurit ”Varför tar hon inte bara upp mobilen och …” och fått tråckla en hel del för att göra handlingen trovärdig.
/Anna Arvidsson
Att tappa bort sina vänner och alla missförstånd som det kan innebära, ÅH vilken FÖRLUST det är rent intrigmässigt att det inte funkar så nu för tiden!
Jag tycker att du har löst det så snyggt med mötet mellan det gamla och det nya i Ordbrodösen!
Tack! Jag gillar också mixen.
Jag tappade alltid bort mina vänner på just Valborgsmässoafton. Spelade ingen roll var vi var!