I augusti förra året var jag på en författarvecka på Fårö anordnad av Camilla Davidsson (författare till Under Vintergatans alla stjärnor). Det var en upplevelse på så många sätt och jag träffade fantastiska människor. På kvällarna satt vi tillsammans i samlingsrummet på Fårögården över varsin dator. Jag skrev inte där utan redigerade. Ett par gånger kikade någon över min axel och sa ”Vad gör du?”. ”Jag … färglägger”, svarade jag och hoppades att de inte skulle kasta ut mig.
Vad jag gjorde var att färgkoda varenda replik i mitt manus. Jag visste att jag hade vissa problem med mina dialoger. Dels var replikerna ofta för långa, dels var de ibland för öppenhjärtiga. Ovanpå det insåg jag att mitt eget sätt att tala hade fått spilla över till för många olika karaktärer.
Jag behövde alltså gå igenom dialogerna och fokusera på varje karaktärs röst, men så snart jag skulle göra det fastnade jag i scenerna och började nysta i något annat. På Fårö sparade jag därför en kopia av manuset och gav varje karaktärs repliker en egen färg. Det gjorde att jag kunde ”studsa” igenom sextio kapitel och bara läsa de blå replikerna (Albas) ena gången, de gröna (Klaras) nästa gång och så vidare. Alla som hade mer än någon enstaka replik fick en färg. Med ens blev det lätt att se hur rösterna redan skilde sig åt och vad som behövde förstärkas. Någon ursäktar sig, någon ställer frågor i form av påståenden. Någon tar mycket plats, någon tar lite. Som i verkligheten. Fast i färg.
Jag rekommenderar verkligen att färgkoda manuset på det här sättet. Det behöver inte vara repliker utan kan lika gärna vara inre monolog, miljöbeskrivningar eller ett visst tema. Se bara till att få bort alla färger i slutändan. Det blir lite övertydligt annars!
/Anna Arvidsson
”Jag … färglägger” är en sån underbar replik. Sitter själv med röda ”inre monolog”-markeringar och guldfärgade markeringar av ett samtalsämne som återkommer ofta. En jättebra teknik!
Färgkoda låter onekligen proffsigare! Det hjälper verkligen. Nyfiken på hur ditt manus ser ut i färg!
Vilken bra idé. Så ska jag göra. Har en känsla av att jag själv ofta spiller av mig själv på karaktärerna.Tack för det!
Kul att du ska testa – mig hjälpte det mycket! Jag tänker att låna av sig själv inte alls behöver vara negativt när det sker medvetet, men att spilla till alla av bara farten är sämre.
Va smart, det ska jag också göra när jag sätter mig med mitt nästa manus.
Ja, gör det! Tyckte att det hjälpte mig mycket.