Ibland på resan genom manusprocessen känns det som om det aldrig kommer att hända. Hur kan de här orden bli en bok? Till och med efter att manuset satts och gått till tryck känns det overkligt. Det är svårt att förstå att boken skapas någonstans medan den egna hjärnan är upptagen med att lista allt som kan gå fel.
Men så plötsligt är Equilibrium här. Jag packade upp en kartong på Bokmässan och där låg de i prydliga högar, helt perfekta böcker. Formatet känns så rätt för en fantasyhistoria, det blev en kompakt och riktigt knubbig bok, en som räcker länge. Och omslaget är mättat i färgen och guldpläteringen gör att det känns väldigt lyxigt. Precis som jag ville.
Nu är det dags för boken att stå på egna ben. Den kommer att säljas på Pocketshop och i den nätbaserade bokhandeln och jag hoppas att många bibliotek tar in den. Mina gamla läsare kommer nog att hitta till den, och förhoppningsvis några nya. Det ska bli så väldigt spännande att se vad de tycker om Ari och hens historia.
Mer om boken (och ett smakprov) finns här. Om du läser den, hör gärna av dig och berätta vad du tyckte, eller tipsa någon som du tror skulle gilla den!
/Anna Jakobsson Lund
Jamen, eller hur?! Steget mellan den där filen i ens dator som man brottats med så länge och en färdig bok, det är liksom astronomiskt och ogripbart. Sedan går känslan aldrig riktigt över för min del. Mina böcker fortsätter för mig att framförallt vara de där filerna, även när jag håller slutprodukten i min hand:)
Åh, vad jag vill läsa allt du skrivit!
För mig är det ibland tydligt att jag tror att jag kan ändra i det redan tryckta. ”Ja men om jag skulle…” kan jag ibland tänka om trilogin om Systemet. Det är svårt att acceptera att det finns ett stadium där det är färdigt på riktigt.
Vad roligt att du är pepp på att läsa, jag tänker mig att dina böcker ska få bli höstläsning för mig också. 🙂
Har precis börjat läsa lite smått och har svårt att lägga bort den, så det är ju en riktigt lovande start 🙂 Jättefint omslag – som vanligt! 🙂
https://skrivalasaleva.wordpress.com/2017/10/06/varsta-fina-boken/
Vad roligt, det är ju ett jättefint betyg att den är svår att lägga ner. Tempot är något lägre än i mina förra, så jag tänker att vissa läsare kommer säkert att bli uttråkade, medan andra blir engagerade i till exempel karaktärerna och miljön och vill läsa vidare pga det. (Och ja, jag tycker att boken blev vansinnigt snygg! 😀 )