I veckan intervjuades författaren Rainbow Rowell om fanfiction på sajten Buzzfeed.
När jag var elva, långt innan fan fiction var ett begrepp, ägnade jag rasterna åt att skriva en lång, sammanhängande fortsättning på Jean M Auels Mammutjägarna. Jag var helt tagen av världen hon hade byggt upp, läste böckerna minst fem gånger och dagdrömde mig igenom lektioner och basketmatcher som Ayla, hennes modiga huvudperson. Efter det har det alltid varit naturligt för mig att skriva.
Jag visade inte mina alster för någon. Faktiskt satt jag på de skrivna sidorna så att inte klassens killar kunde rycka tag i dem och ha högläsning. I dag ser det annorlunda ut. Nätet är fullt av historier från alla tänkbara fandoms (dvs den värld av fans som finns runt en speciell bok) och de mest produktiva fan fiction-författarna har garanterat skrivit flera romaner om man räknar antalet ord.
Det som driver fan fiction-författare i dag är säkert samma som det som drev mig när jag var elva. Läsningen, speciellt av böcker med rika världar och många karaktärer, retar fantasin och lockar fram en lust att skapa något mer, antingen en fortsättning eller en alternativ vändning på historien. Jag tillhör dem som anser att Sirius Black och Remus Lupin är det bästa kärlekspar som aldrig skrivits, och förstår definitivt lusten att ”rätta till” detta misstag i originalberättelsen om Harry Potter.
Det händer att jag kluddar lite med fan fiction själv, som ett hobbyprojekt. Att härma en särskild författares stil, men kanske vrida karaktärerna lite är roligt och utvecklande. För mig är det också en ursäkt att skriva på engelska, vilket jag tycker är kul, men så klart inte behärskar på samma sätt som svenskan. Jag tror att det är nyttigt att testa sig själv i någon annans värld lite då och då.
Numera har ju fan fiction både varit starten för författarskap (det mest kända exemplet är nog Fifty shades of grey som började som fan fiction på Twilight) och temat i olika ungdomsböcker. Rainbow Rowells bok Fan girl kretsar kring fan fiction. I ”uppföljaren” handlar det istället om den värld som huvudpersonen i första boken skrev fan fiction på. (Komplicerat? Definitivt!)
/Anna Jakobsson Lund
Väldigt spännande! Jag har aldrig skrivit fanfiction tror jag, däremot har jag rollspelat mig igenom mina tweenår på det unga internet, som ”Sirius Black, 11 år”. Det var tider det! Då skapade vi också parallella möjliga historier, så det var som en sorts interaktiv fanfiction. (Och jag håller med om Sirius och Remus, big time!)
Interaktivt skrivande räknas! 🙂 Min egen (inte speciellt) hemliga dröm är att någon gång skriva en värld och karaktärer som är så spännande att folk vill skriva fan fiction på dem. 🙂