Jag fick idén till Ordbrodösen i slutet av oktober 2013. Då var våra tvillingar tolv månader och jag föräldraledig. Jag lyckades få ett första utkast klart på fyra och en halv månader, men det var först i går som jag hade en heldag med manuset. Efter tolv timmars redigering värkte nacken, men jag log. Under julledigheten har jag och mina medbloggare inlett en andra runda där vi testläser varandras manus. Vi kommer att berätta mer om vår testläsningsmetod, men i dag nöjer jag mig med att säga att den har gett mig oerhört mycket.
Jag känner tydligt att jag är inne i slutskedet av redigeringen nu. Texten har blivit tajt och ren, mer exakt. Manuset är hela 30.000 ord kortare än det första utkastet (från 115.000 ord till 83.000). Under gårdagskvällen löste jag upp två nyckelkapitel och flätade samman dem på ett nytt sätt. När jag läser den nya versionen ser jag att ”Ja, det var så det skulle vara.” Scenerna utspelar sig på Fotografiska en novemberdag 2013 och den nya lösningen utnyttjar miljön och utställningen Secrets bättre än tidigare. Efter fjorton månader är en speciell känsla att känna att slutfasen av själva skrivandet är så pass nära.
/Anna Arvidsson