logo
  • Om
  • Anna Ahlund
  • Anna Arvidsson
  • Anna Jakobsson Lund
  • Blogg

Category Archives: Skrivande

Smaka på Equilibrium

Posted on 14 september, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Jakobsson Lund, Bokprocessen, Från manus till bok, Skrivande 2 Comments

BlurbbildNu finns de första kapitlen av Equilibrium upplagda på Smakprov.se. Den som är nyfiken kan kika här för att läsa om Ari och hur historien börjar i Kintoro, universitetsstaden som klättrar upp från havet i Bardosas nordöstliga hörn.

Jag slet hårt med början. Flera versioner åkte i papperskorgen för att de byggde på förutsättningar jag hade gjort mig av med. Även efter att jag hittat rätt förutsättningar hade jag svårt att hitta tonen. Det blev för tråkigt, för mycket monolog, för mycket information. Jag hade äntligen fått till en version som funkade mycket bättre när en av mina testläsare sa att historien var fantastisk men hela den första delen pekade åt ett helt annat håll än resten. Där historien var fantasifull och äventyrlig var början tung, stel och engagerade inte.

Vad tacksam jag är för den typen av helt ärlig respons!

Under några intensiva veckor byggde jag om inledningen för att fånga samma känsla av en annan värld som jag hade i resten av manuset. Och det slutade med att historien börjar på en gala, med körsbärsblommor som faller från träden, bord som dignar av sötsaker och där en vän försöker lätta upp stämningen. Men det hjälper inte mycket, för Ari är nervös och spänd, och oroar sig för den där huvudvärken som aldrig riktigt vill gå över.

Jag hoppas att inledningen gör er nyfikna, och jag hoppas att jag snart ska kunna visa de tryckta böckerna (de borde vara hos mig om drygt en vecka).

/Anna Jakobsson Lund

 

Samtal om skrivande och samarbete på Bokmässan

Posted on 12 september, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Ahlund, Anna Arvidsson, Anna Jakobsson Lund, Bokprocessen, Från manus till bok, Redigering, Samarbete, Skrivande 2 Comments

SamarbetsbildDet är ingen hemlighet hur mycket vi tycker om att samarbeta med varandra. Utan samarbetet hade vi inte kommit så långt som vi har gjort, eller haft så roligt på vägen.

Därför är det jättekul att vi får chansen att prata om vårt samarbete på Bokmässan. Vi gör det på Skriva-scenen, där samtalen handlar om skrivandet som hantverk och författares förutsättningar. Den som är på Bokmässan behöver inget seminariekort för att se oss.

Tiden som gäller är fredag 29 september 16.30. Om du vill läsa mer om programpunkten kan du göra det här.

Vi tar gärna emot tips på vad ni vill höra oss prata om. Är det någon del av vårt samarbete som ni vill veta mer om, eller har ni några frågor som ni vill att vi besvarar under samtalet?

/Anna Ahlund, Anna Arvidsson och Anna Jakobsson Lund

 

Samarbete och skrivande – tre spännande år

Posted on 31 augusti, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Ahlund, Anna Arvidsson, Anna Jakobsson Lund, Samarbete, Skrivande 1 Comment

GruppbildI dag firar vi en särskild Anna-dag. För tre år sedan flyttade vi en diskussion från ett allmänt forum på Facebook till en privat tråd. Vi hade stött ihop i olika trådar tidigare under året, men den sista augusti 2014 började vi vår tradition av att prata nästan oavbrutet i meddelanderutan. Hundratusentals kommentarer har det blivit sedan dess, i princip varje dag. Vi har haft manusresponsmöten live i meddelanderutan när vi pratade så intensivt att Facebook började hacka för oss, vi har skickat oräkneliga hjärtan och emojis (oftast glada, ibland tröstande). Vi har funnits där för varandra. Hela tiden.

Det har alltid handlat om text. Bara dagar efter våra första samtal började vi dela textsnuttar med varandra och inom en månad var vi igång med en responsrunda där vi läste varandras manus. Vi har varit varandras tuffaste kritiker och mest uthålliga förkämpar. I ”den magiska rutan” bjuder vi på idéer, tankar, misstag och långa utläggningar om allt som har med skrivande att göra.

Men det har också handlat om livet. Lyckliga och olyckliga stunder har vi delat.

Trave med böckerOch vi har fått fira massor av framgångar. Våra första diskussioner ledde fram till att Anna Jakobsson Lund vågade ta beslutet att ge ut Tredje principen på eget förlag i februari 2015. Ytterligare tre av hennes manus har vi arbetat oss igenom sedan dess. Efter flera testläsarrundor och med hårt arbete blev Anna Ahlund sommaren 2015 antagen till Rabén & Sjögren med sin bok Du, bara. Sedan dess har även Saker ingen ser varit en del av våra diskussioner och testläsningar. Några månader efter Anna Ahlund var det Anna Arvidssons tur att bli antagen, även hon hos Rabén & Sjögren, med boken Ordbrodösen.

Det känns som att så mycket har hänt att det är svårt att förstå att det bara har gått tre år. Vi tycker att vi alltid har känt varandra. Vårt samarbete är en sådan naturlig del av våra skrivarliv och vår vänskap en sådan nödvändig del av våra liv.

Egentligen tänkte vi inte bli så sentimentala, utan mer peppa alla er andra skrivare att också hitta er tribe. Några som bryr sig om ert skrivande lika mycket som ni gör. Som kan finnas där när ni är stolta och trötta och rädda och överlyckliga. Vi vet hur mycket det betyder att få ha det så.

/Anna, Anna och Anna (eller Ah, Ar och JL som det står i magiska rutan)

PS! Fredagen den 29 september klockan 16.30 pratar vi om skrivande och samarbete på Café Skrivas scen på Bokmässan i Göteborg. Kom gärna och hälsa om du är där <3

Alla dessa hattar

Posted on 29 augusti, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Jakobsson Lund, Bokprocessen, Från manus till bok, Redigering, Skrivande 4 Comments

equi-1000pxAtt vara indie-förläggare är oftast otroligt roligt. Det är spännande (och inte så lite häftigt) att få se riktiga böcker växa fram ur mina idéer och ordhögar. Kontrollen över processen är också något jag är tacksam för att ha. Det passar mig bra att sköta min egen process.

Ibland är det dock väldigt många hattar.

Författarhatten sitter ju på mest hela tiden. I skapandet av värld, historia och karaktärer, genom alla omgångar med testläsare och omskrivningar, redigering och korrektur. Det finns mängder av små och stora beslut att fatta och oroa sig över. Till slut måste jag bestämma mig för att jag är nöjd, att manuset är så bra som det går och att det är dags för tryck.

Projektledarhatten för grafisk form och tryck sätter jag på mig minst ett halvår innan boken ska vara klar. Då ska omslaget tas fram. Jag bollar idéer med omslagsdesignern om färg, bilder, typsnitt och detaljer. Det kan vara en lång process eftersom omslaget är det viktigaste ”skyltfönster” min bok har. Oavsett hur en läsare nås av min bok är det omslaget som får hen att stanna till och vilja titta en gång till, kanske läsa baksidan och bestämma sig för om boken kan vara något för hen. Jag är petig och vill att mina omslag ska ha riktig wow-faktor och kännas rätt för boken.

När manuset börjar bli klart är det dags att göra det till en inlaga, dvs riktiga boksidor. Jag anlitar en vansinnigt skicklig layoutare som alltid ger mig mer än jag bett om. Men trots att han är duktig blir det alltid några grejer som jag vill fixa. Och så ska korrekturet läsas. Det gör jag en mening åt gången bakifrån, för att försöka hitta alla små fel som kan smyga sig in. Att få bort alla fel är nog omöjligt, men det ska kännas att boken är ordentligt korrläst.

Att knyta ihop alla delar och hålla kontakt med tryckeriet är inte lätt, och min layoutansvarige tar mycket ansvar för det. Men i slutänden är det jag som ska avgöra om jag tror att guldpläteringen kommer att bli tillräckligt bra, planera så att deadlinen håller och (inte minst viktigt) betala för att trycka boken. När jag har på mig den här hatten oroar jag mig extra mycket över ekonomin och alla detaljer som kan gå fel.

Precis i dag tar tryckeriet över alla korrade filer och tryckprocessen startar, vilket gör att jag kan släppa rollen som projektledare för den. Om något är fel är det försent att ändra nu. Förhoppningsvis kommer böckerna fram till mig (helt perfekta) i tid för Bokmässan. Det är alltså dags att byta hatt igen, till:

Marknadsföringshatten, som är en rolig fast lite jobbig hatt. Att marknadsföra en bok från ett indie-förlag kräver envishet, nya idéer och goda kontakter med folk som läser mycket böcker (och gillar att berätta för andra om vilka böcker de läser). Jag tycker mycket om att prata med andra bokälskare om mina böcker, jag skickar många läsexemplar och svarar gärna på frågor i till exempel bloggar eller nättidningar. Ibland får jag också chansen att vara med i någon mer etablerad tidning. Jag känner mig lyckligt lottad som fått så mycket uppmärksamhet för mina böcker.

Att ta nästa steg känns däremot svårare. Utrymmet för att prata om böcker krymper i traditionell media, det är knappt så att de böcker som de traditionella förlagen satsar på får plats. Vissa människor är bra på att trycka sig in i bruset, med hjälp av någon innovativ idé, rätt kontakter eller bara ren charm. Själv känner jag mig ofta i underläge i kontakten med tidningar eller teve. Min ryggmärgsreflex är att dra mig undan och fega.

Inför marknadsföringen av Equilibrium har jag bestämt mig för att inte vara så feg. Det är dags att ta ytterligare några steg mot en situation där det inte bara är mun-mot-mun-metoden som gäller i spridningen av mina böcker. Och för att lyckas med det behöver jag vara både bättre och modigare i min kontakt med media.

Så jag trycker ner marknadsföringshatten lite hårdare på huvudet och tänker att det kommer att bli roligt. Boken är välskriven, fint korrad, snyggt layoutad och tryckt, det har de andra hattarna sett till. Att sälja den borde vara den lättaste biten.

I stället för lyckönskningar (som så klart också behövs) vill jag gärna ta del av era bästa marknadsföringstips. Från bokmarknaden eller någon helt annanstans. Vad tycker ni att jag borde göra för att nå fler läsare?

/Anna Jakobsson Lund

Manus inlämnat!

Posted on 16 maj, 2017 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Bokprocessen, Från manus till bok, Skrivande 2 Comments

Riva

HEJ! Mitt manus är inlämnat!

Den senaste tiden har varit rätt kaotisk för mig skrivarmässigt, med fler intryckta skrivtimmar än vad som borde vara fysiskt möjligt i ett veckoschema. Deadline på deadline har skjutits fram, och det har känts som om jag bara skrivit och skrivit och skrivit utan att egentligen komma framåt. Jag har behövt göra så många val, och varit tvungen att välja bort så många saker, och det har tagit rätt lång tid att ta reda på vad jag egentligen ville ha med, och vad som funkade.

Phu.

Nästa varv är att min skarpa redaktör ska läsa och kommentera. Jag ser verkligen fram emot det, i arbetet med Du, bara lärde jag mig massor av att jobba med henne. Nu hoppas jag få fräscha ögon på vad som behövs för att allt ska skruvas åt ytterligare ett varv. Varvet som kommer nu tycker jag är det roligaste, det är nu jag får slipa detaljer, skärpa allt och ge mer tyngd åt känslor. Och jobba med språket på pet-nivå! Älskar det. Jag längtar även efter att läsa igenom allt från början till slut, jag skrev så intensivt dagarna innan deadline att jag knappt minns vissa kapitel.

Men först: Vila ögonen lite. Och riva min synopsisvägg.

/Anna Ahlund

Att arbeta med testläsare. Del 2

Posted on 3 april, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Jakobsson Lund, Från manus till bok, Redigering, Samarbete, Skrivande, Tips Leave a comment
Min skrivplan för en del av manus.

Min skrivplan för en del av manus.

I den första delen om testläsare pratade jag om att hur viktigt det är för mig med testläsare, och delade med mig av några frågor som jag brukar använda mig av. Den här gången tänkte jag skriva om hur jag tar hand om den respons jag får.

Manuset till Equilibrium har varit en vända till en testläsare. Jag valde att bara ha en i första varvet eftersom jag har erfarenhet av att mina manus är ganska ologiska och skelettartade i första varvet, och jag tänkte att det räckte med en klok person för att få hjälp att bygga ut det och få ordning på logiken.

När jag fick tillbaka responsen kändes det som om resan till tryckfärdigt manus kommer att gå smidigare än tidigare, för min testläsare hade inte hittat de vanliga logiska luckorna och inkonsekvenserna. När jag fick tillbaka manuset till Aldrig ensamma fick jag gå tillbaka till ritbordet och behålla kanske 35 procent av scenerna, och tänka om rejält för resten. Allt som känns enklare än det räknas numera till ”ett lyckat resultat”.

Trots det är det en hel del att fixa i ett första omskrivningsvarv efter testläsning. Jag får tillbaka respons i form av kommentarer direkt i texten och ett särskilt dokument med svaren på frågorna jag ställde och allmänna funderingar från testläsaren. Till att börja med läser jag igenom alla kommentarer en gång och dokumentet med svaren ett par gånger. Medan texten har varit ute på testläsning har jag också börjat fundera på saker som kan förbättras och utvecklingar jag vill göra. Jag låter det gå några dagar när jag ”marinerar” det jag själv vill ändra med det testläsaren påpekat som problem (och även det som fungerar) i hjärnan.

Eftersom jag ligger på ett tajt tidsschema och nästa testläsargrupp ska få ut manuset ungefär fyra veckor efter att jag fått svar på den första testläsningen får marineringen inte ta alltför lång tid. Den här gången la jag upp en plan där jag delade in manuset i olika delar och bestämde hur mycket tid varje del fick ta i anspråk. De första delarna var enklare, eftersom de hängde ihop hyfsat logiskt och egentligen mest behövde stärkas med en större tydlighet i bilden av Ari, min huvudperson, och världen jag byggt runt hen. För de delarna gick arbetet ut på att läsa igenom texten och göra ändringar dels utifrån kommentarerna jag fått och dels förbättringar som jag såg behövde göras.

Längre fram var det klurigare, med två helt nya plottrådar som behövde arbetas in. Jag funderade på dem parallellt med arbetet med de första delarna, och tog också en paus  för att bara korrigera språk på ett lite mindre kreativt, men mycket effektivt, sätt. Som en del av att stärka språket söker jag de ord jag vet att jag överanvänder när jag skriver grovmanus, och jag betade av några av dessa ord under några kvällar när jag inte hade den kreativa energin som krävs för att skapa nytt. (På köpet gick jag till exempel från 405 ”tar” till 46, vilket ökar läsbarheten väldigt mycket.)

Med två veckor kvar till nästa omgång testläsning tog jag på allvar tag i manusets sista tredjedel, där de största förändringarna ska ske. Då hade jag gjort ändringar i resten för att passa med det nya, som jag redan från början visste konturerna av, men inte detaljerna. Jag delade upp de scener det gällde i nio block, där varje block kretsade kring en betydelsefull händelse. Utifrån detta blev det lättare att se hur jag skulle hitta in med de två nya trådarna, och korrigera sådant som testläsaren påpekat.

Vad jag märker om min kreativitet är att när jag kommer så här nära ”problemet” och skriver, planerar och tänker på det intensivt, kommer lösningar och nya scener nerramlade nästan utan ansträngning. Det gör den här fasen jätterolig, men också ganska ansträngande. Det är skrivande på varje ledig stund som gäller.

I dag är det en vecka kvar tills manuset ska ut till testläsarna, och jag har några scener kvar att skriva. Jag har också planerat att hinna med att gå tillbaka och korrigera några saker som behöver komma in tidigare i manus för att stärka sådant jag kommit på den senaste veckan. Närläsning av några riktigt trickiga ställen ska det också bli. Kanske hinner jag söka och ersätta ord som ”blick” och ”harklar” också. Annars blir det i nästa varv. Med åtminstone sju testläsare i detta varv kommer det garanterat att finnas saker att fixa då också!

/Anna Jakobsson Lund

Att arbeta med testläsare. Del 1

Posted on 25 mars, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Jakobsson Lund, Bokprocessen, Från manus till bok, Redigering, Samarbete, Skrivande, Tips 6 Comments

2015-11-28 11.43.59Just nu är arbetet med Equilibrium inne i den fas av skrivandet där andra människors åsikter blir viktiga. Eftersom jag inte har någon redaktör och inte heller köper lektörstjänster är jag beroende av att smarta människor vill läsa och kommentera mina manus. Jag har goda erfarenheter av det sedan tidigare, och litar på att mina förbättringsområden lyfts av någon av alla mina testläsare om jag bara ger dem goda förutsättningar att läsa och fokusera på det som just nu är viktigast för mig.

Min testläsarprocess består av läsningar i flera varv, med omarbetning mellan. I början ber jag testläsarna fokusera på dramaturgi, spänning, världsbygge och karaktärernas utveckling och personlighet. Ibland blir det massiva omarbetningar efter ett sådant varv, när det visar sig att jag lyckats snurra in handlingen totalt eller skrivit gnälliga och ologiska karaktärer. Vis av det lät jag bara en person läsa i första varvet denna gång, och försöker rätta till de största problemen innan jag släpper lös resten.

Mina testläsare skriver ofta själva, eller är vana läsare. Jag har haft unga testläsare för trilogin om Systemet eftersom de är en viktig målgrupp. För Equilibrium har jag haft tur och har flera testläsare som är kemister, och de kan hjälpa mig att rätta till eventuella tokigheter kring Aris experimenterande. Eftersom många karaktärer är transpersoner och jag själv cis-kvinna har jag fått hjälp att hitta fantastikintresserade transpersoner som kan läsa historien med andra glasögon än jag.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av de frågor jag använder i de första varven av testläsningen. Fokus på språk blir det inte förrän senare.

Dramaturgin

  • Finns det ordentliga ”böjar” (plotturns) som känns spännande och driver historien framåt?
  • Är tempot för lågt eller för pratigt i någon del? För högt?
  • Hänger händelserna ihop? Finns det logiska luckor?
  • Finns det trådar som plötsligt dyker upp, eller som inte avslutas på ett bra sätt?

Karaktärerna och deras utveckling

  • Hur fungerar huvudpersonen? Är hen en person du kan känna för. Är hen konsekvent? Finns det utveckling där som är intressant?
  • Hur fungerar bikaraktärerna? Är de tillräckligt varierade?
  • Ligger ruttna eller trista stereotyper eller roller och lurar någonstans?

Världsbygge och miljö

  • Är det här världsbygget tillräckligt spännande för att bära en del av orsaken till att läsa boken? Finns det spännande frågor i det för läsaren?
  • Vilka miljöer är otydliga/inte tillräckligt väl beskrivna?
  • Finns det någon del av världsbygget som du inte tycker känns trovärdigt?
  • Vad saknar du om historien bakom, annan bakgrund? 

Slutet

  • Är slutet tillfredsställande? Är det för tillrättalagt, lamt, förutsägbart?
  • Saknar du något i slutet? Frågor som inte besvaras?

De här frågorna varierar jag och bygger ut beroende på projekt. Jag brukar också säga att det är bra om testläsaren kommenterar direkt i texten om det är något särskilt som står ut. Efter att jag fått respons brukar jag ställa några kompletterande frågor och kanske också bolla lösningar på problem som testläsaren har sett. Det gör att det är enklare att känna att allt det negativa som lyfts fram är små hål som ska fyllas igen snarare än ett bevis på att hela projektet är dömt att misslyckas.

Nästa gång tänkte jag skriva lite om hur jag tar om hand den respons jag får in. Har ni några frågor om testläsning och respons så ska jag försöka svara på dem också.

/Anna Jakobsson Lund

Post-it-vägg och Scrivener

Posted on 21 mars, 2017 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Bokprocessen, Från manus till bok, Redigering, Skrivande 4 Comments

För en dryg vecka sen hade jag en sån där dag då manuset förmodligen hade åkt i papperskorgen om jag inte hade ett kontrakt, ett utgivningsdatum, en framsida, och en hejaklack av peppiga människor som vill läsa (vilket jag är superglad för).

 

PostitwallDet största problemet med manuset var att jag saknade överblick. Därför bestämde jag mig för att göra ett post-it-synopsis-vägg. Jag satte upp en post-it-lapp för varje kapitel och planerat kapitel, färgmarkerade beroende på vilken karaktär vi följde, och flyttade runt dem tills historien kändes logisk och alla handlingsluckor var fyllda.

Det här hjälpte mig jättemycket, att få den överblicken var precis vad jag behövde. Jag sitter oftast i köket och skriver, och nu behövde jag bara vända på huvudet för att se hela min historia på väggen bredvid mig. Det är märkligt hur mycket lättare det är att tänka klart när en ser saker framför sig.

 

 

Anna och AlexNär jag skulle fortsätta skriva började det kännas lite rörigt igen. Jag hade ingen bra överblick i mitt Word-dokument, allt var bara en blandning av färdiga, halvskrivna och oskrivna kapitel. När min vän Alex var hemma hos mig på playdate tipsade han om programmet Scrivener. Jag har mest tänkt att det varit en lite mer upp-piffad variant av Word, men jag testade, och insåg att det här är precis vad jag behöver just nu.

 

 

 

 

Scrivener3

Grejen med Scrivener är att det går att göra mappar och egna dokument för varje scen/kapitel, och att de går att flytta runt väldigt smidigt. Saker ingen ser är indelad i månader, och har många korta kapitel. Jag gjorde en mapp för varje månad, och ett dokument för varje kapitel.

 

 

 

 

 

 

 

 

Scrivener5

 

 

På översiktsidan skrev jag en notering om varje kapitel, vad som händer och vems perspektiv vi får se scenen ur.

 

 

 

 

 

 

En annan bra grej är att det är lättare att hålla koll på det som klipps bort. Jag har stökat om så mycket i manuset att det känts lite rörigt ibland, när jag låtit slaskpartier ligga kvar i Word-dokumentet för att jag kanske ville använda något av det igen. Allt som klippts ut ur manuset har jag tidigare även lagt i ett ”urklippt”-dokument, men där hamnade allt huller om buller.

Nu när jag jobbar i Scrivener har jag gjort ett streck efter varje kapitelslut, och lagt in bortklippt text där, i kapitlet det bortklippta tillhör. Om jag behöver kolla något vet jag var det finns, och dokumentet hålls cleant utan en massa slask.

 

 

Scrivener2

 

 

Scrivener 6

I Scrivener finns också en funktion som gör att det går att sätta små flaggor på kapitel. Gröna för klara, gula för på g, röda för oskrivna. Det är perfekt för att få överblick! Jag tror att jag är rätt visuell överlag, och jag gillar den här typen av överblick skarpt. Speciellt när jag får byta färg på flaggorna och ser hur mer och mer blir grönt.

Så här en vecka in i Scrivener har jag bara bra saker att säga. Det har känts fantastiskt att få överblick och att lätt kunna flytta runt saker. Jag är förtjust i mappgrejen, och att jag kan skriva på ett kapitel och samtidigt se var jag befinner mig i handlingen, och vilka scener som finns runtomkring. Det är skönt att inte behöva hålla allt i huvudet, eller vara tvungen att scrolla en massa fram och tillbaka för att hitta saker. Scrivener känns lite som en post-it-vägg på datorn.

 

 

 

Använder ni Scrivener? Gillar ni det?

 
/Anna Ahlund

 

Den svåra gestaltningen

Posted on 16 mars, 2017 by Anna Jakobsson Lund Posted in Skrivande 4 Comments

GestaltningsbildPå engelska finns uttrycket ”show – not tell” – den svåra konsten att visa karaktärernas personlighet och känslor istället för att berätta hur de är och känner. De flesta skrivhandböcker ägnar rätt så mycket tid åt det här, hur vi gestaltar våra karaktärer.

Ibland hör jag folk säga att det inte är så viktigt det där med gestaltning, eller att det har gått till överdrift. Jag ska inte säga att de har fel. Att berätta hur en karaktär känner sig kan fungera om syftet med boken är att berätta en annan historia, som inte handlar så mycket om känslor. Mitt syfte med att skriva är dock att dra med läsaren i karaktärernas känslor, påverka dem att känna det karaktärerna känner. Och då duger det faktiskt inte med att berätta något sorgligt och skriva att karaktären blir ledsen av det. Då kommer läsaren att förstå att det är sorgligt, men inte känna det själv.

Jag är ingen expert på gestaltning, men jag har jobbat mycket med det under mitt skrivliv, gjort misstag och utvecklats och funderat mycket på vad som är god gestaltning. Till slut har jag landat i att den viktigaste egenskapen att ha vid gestaltning är tålamod. Du har en hel bok på dig (eller kanske tre böcker, om du som jag gillar att skriva långt) att visa hur karaktärerna är, och det betyder att du faktiskt inte behöver berätta någonting rakt ut. Den som har tålamod att låta läsaren lära känna karaktärerna på samma sätt som vi lär känna nya vänner har mycket vunnet.

En annan sak jag lärt mig är att gestaltning inte är samma sak som att använda litterärt språk eller snygga liknelser. I min första bok, Natt utan ängel, finns den numera ökända meningen: ”Skammen smakade skarpt och beskt som gamla skedar.” Att jag skrev så kom sig av en rädsla för att berätta vad karaktären kände, kombinerat med en stor dos pretentiös ungdomlighet. Grejen är att känslan fortfarande inte  är gestaltad, den är bara berättad för läsaren på ett snofsigare sätt. (Meningen har blivit ökänd för att jag oftast använder den för att göra den här poängen under mina skolbesök.)

Att arbeta med bättre gestaltning går att göra på många sätt. Här kommer några förslag att testa:

  • Känn din karaktär. Oavsett om du skriver dig fram till hur karaktären är, eller vill utveckla det innan du skriver en rad, när du kommer fram till mer färdiga versioner av texten är det viktigt att du vet vilken personlighet karaktären har, vad som driver hen och vad hen känner i olika situationer.
  • Var konsekvent, men inte enahanda. Det karaktären gör och de känslor som är kopplade till det måste gå ihop logiskt, en logik som gäller för just den här karaktären. Vi är inte likadana hela tiden och vi utvecklas, men det är viktigt att läsaren hänger med på varför en viss situation leder till vissa känslor, och en annan, liknande, till andra.
  • Hitta de mest intressanta egenheterna hos din karaktär, och ge läsaren små smulor av dem. Eftersom egenheter har en förmåga att stå ut från papperet behövs det inte så mycket för att vi ska göra oss en bild av karaktären. Hen behöver inte Kapten Haddock-svära, det räcker med några välplacerade udda svordomar för att vi ska minnas det.
  • Använd dialogen. Din karaktär pratar på ett speciellt sätt. Hen har favoritämnen att prata om. Kanske ljuger hen eller undanhåller vissa saker.
  • Visa karaktärer från det andra perspektivet. Om du skriver från fler än ett perspektiv, använd det för att visa karaktären ur andras ögon. Extra spännande blir det om läsaren vet att det pågår något inuti karaktären som de andra karaktärerna tolkar fel.
  • Använd språk och rytm för att skapa känsla hos läsaren. Vissa ord har större tyngd än andra, och de passar kanske när karaktären är nedstämd. När någon är arg kan du kanske dra upp tempot i texten.
  • Förankra karaktären i miljön. Istället för att berätta att en karaktär känner sig illa till mods i en ny miljö, eller har hemlängtan, låt det regna hela tiden och gör karaktären påverkad av vädret.
  • Etablera kopplingar innan det brinner till. Ibland vill vi att läsaren ska fånga upp subtila känslosignaler från karaktären, utan att behöva kommentera det så mycket. Då kan vi använda en tidigare scen med liknande känsla, och etablera att karaktären till exempel alltid stryker sig över håret när hen blir nervös.

Det går att komma på säkert lika många tips till för att skapa bättre gestaltning. Dela gärna med er i kommentarerna, bra gestaltningstekniker får man aldrig för många av!

/Anna Jakobsson Lund

 

Vinnare i tävlingen!

Posted on 13 mars, 2017 by Anna Ahlund Posted in Skrivande Leave a comment

ResultatPå internationella kvinnodagen utlyste vi en tävling där det gick att vinna ett signerat Anna-bokpaket med Ordbrodösen, Du, bara och Tredje principen. Nu har vi dragit en vinnare.

Stort grattis till Agnes på Agnes bokblogg!

Tack till alla som ville vara med och tävla, och för alla tips på böcker med spännande karaktärer!

 

/ Anna, Anna & Anna

 

 

Senaste inläggen

  • Equilibrium finns på riktigt!
  • Equilibriums boktrailer
  • Fototävling: Saker ingen ser
  • Smaka på Equilibrium
  • Samtal om skrivande och samarbete på Bokmässan

Kategorier

  • Anna Ahlund
  • Anna Arvidsson
  • Anna Jakobsson Lund
  • Bokprocessen
  • Boktips
  • Från manus till bok
  • Intervju
  • Läsande
  • Podd
  • Redigering
  • Samarbete
  • Skrivande
  • Skrivövningar
  • Tips
  • Veckans fråga
  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 13
  • Next
© Anna skriver under
Vi använder cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli bättre. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du våra cookies.Jag accepterar Läs mer