logo
  • Om
  • Anna Ahlund
  • Anna Arvidsson
  • Anna Jakobsson Lund
  • Blogg

Category Archives: Redigering

Kapitelplanering

Posted on 28 april, 2015 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Redigering, Skrivande Leave a comment

Kapitelplanering 2I arbetet med min nya bok testar jag att göra kapitelplaneringar. Jag gör dem ungefär som ett synopsis för varje kapitel, och skriver ner vad som ska hända och vem som hittar på vad. De här planerade kapitlen kan jag sen flytta runt och ändra tills dramaturgikurvan ser fin ut.

När jag skrev Du, bara började jag i andra änden. Jag skrev massor, och försökte sen få alla delar att passa ihop i någon sorts dramaturgikompromiss. Det resulterade i att jag skrev om bokens andra halva tre gånger. Första gången tror jag att problemet var att jag fick slut på innehåll när det var en bit kvar fram till upplösningen, och fyllde ut med typ luft. Tempot sjönk och boken blev tråkig. Andra gången lämnade jag trådar lösa, och det fanns inga logiska sätt att knyta ihop dem, för karaktärerna gjorde grejer som inte kändes förankrade. Tredje gången fick jag en massa tips på hur jag kunde rita upp handlingen i andra delen, och då funkade det mycket bättre.

Det måste vara smartare att göra det där jobbet i början av processen. Eftersom jag känner mig själv vet jag att jag lätt kan dra iväg och skriva 30 sidor på raken när jag blir exalterad över en ny idé, så nu håller jag mig själv i kort koppel tills planen är klar. Hela handlingen ska bestämmas, karaktärernas utvecklingskurvor ska vara uttänkta, och alla kapitel ska ha en plan. Sen är det fritt fram att rusa. För då vet jag att jag är på väg åt rätt håll.

/Anna Ahlund

Tvivel

Posted on 17 april, 2015 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Jakobsson Lund, Redigering, Samarbete, Skrivande, Tips 4 Comments

Jag redigerar uppföljaren till Tredje principen nu. Det har jag gjort i över ett år. Jag vill att den ska bli fantastisk. Texten vill mest bli komplicerad. Just den här veckan känns det extra motigt. Som om jag aldrig kommer att få gå i mål.

Ibland äter det nästan upp mig, det där tvivlet. Jag skriver och river upp, flyttar runt och suddar ut karaktärer, överger idéer  och kommer på nya. Inte på det där njutningsfulla sättet som när en historia kommer till mig för första gången. Utan plågsamt, nästan maniskt. Det ska bli bra. Men det går inte.

Att tvivlet är en del av processen är en klen tröst. Ofta kommer det ju dessutom av en anledning. Det är något som inte funkar i texten.  Men när tvivlet är där och gastar, som en apa på axeln, då går det inte att fokusera.

Under åren har jag använt några olika strategier för att bli av med tvivel. Två av dem funkar ganska knackigt, men en är faktiskt riktigt lyckad.

Ge efter? 
Tids nog slutar den där apan att skrika, om jag ger den rätt. Det blir lugnt och tyst om jag inte försöker göra det svåra, utan återgår till att bara leva. Jobba, äta, umgås. Inte skriva. Inte tro att det går. Problemet är att jag då slutar göra det som jag tycker är så roligt. Förr har det lett till att jag börjar tycka att det mesta är ganska tråkigt. Nu vet jag inte hur det skulle gå. Jag kan inte längre tänka mig att sluta, apa eller inte.

Kämpa emot? 
Det finns de som klarar att springa tills blodsmaken kommer, och sedan en mil eller två till. Sådan är inte jag. Men jag kan svettas nästan hur mycket som helst för att min text ska bli som jag vill. Och jag kan bita ihop och kämpa på, skriva trots att apan skriker i örat. Men det brukar märkas på texten. Den blir osäker och svag. Dessutom känner jag mig hela tiden som en slags fejk. Jag ifrågasätter mina val och undrar när någon ska komma på att jag egentligen inte kan det här.

Bjuda in någon annan!
Den enda strategi som funkar just nu är att bjuda in andra i det där rummet där apan sitter och vrålar. Jag tar mitt problem och visar upp det. ”Jag tycker inte att det här funkar, vad tycker du? Har du något förslag på lösning? Och förresten, det sitter en apa här på axeln, skulle du kunna be den att hålla käften, den lyssnar inte på mig.”

Som med väldigt mycket annat blir det bättre om man är fler. Inte bara får jag tyst på tvivlet, texten blir också så mycket bättre. Tillsammans löser vi problemen. Det ska jag göra nu. Denna vecka åker uppföljarmanuset till testläsare. Medan de läser ska jag hugga tag i den sista delen i trilogin om Systemet. Apan är inte inbjuden.

/Anna Jakobsson Lund

 

 

Saker som kommer fram

Posted on 4 april, 2015 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Redigering, Skrivande 2 Comments

Ranunkel, skrivaJag befinner mig i en spännande fas med Du, bara. Jag har fått tillbaka den från ett varv testläsare, och jobbar nu på att skärpa och förstärka några saker innan den ska få möta nya testläsare igen. Det händer verkligen något varje varv. När saker som varit problem tidigare inte är problem längre kommer andra saker fram, bara sådär. Det som göms i snö kommer fram i utkast tretton typ.

Det är också kul att nya detaljer syns när de stora sakerna är nerslipade. Del ett och Del två blev till tre delar istället i det här utkastet, och de fick de nya namnen juni, juli och augusti. Mycket mer romantiskt, och passar Du, bara bra, eftersom det verkligen är en sommarbok. Små detaljer, men de gör mycket. Jag älskar att vara i ett läge där jag kan jobba på den nivån.

/Anna Ahlund

 

Dialogtema: Redigera repliker med pensel

Posted on 10 februari, 2015 by Anna Arvidsson Posted in Anna Arvidsson, Redigering, Skrivande, Tips 6 Comments

ColorsI augusti förra året var jag på en författarvecka på Fårö anordnad av Camilla Davidsson (författare till Under Vintergatans alla stjärnor). Det var en upplevelse på så många sätt och jag träffade fantastiska människor. På kvällarna satt vi tillsammans i samlingsrummet på Fårögården över varsin dator. Jag skrev inte där utan redigerade. Ett par gånger kikade någon över min axel och sa ”Vad gör du?”. ”Jag … färglägger”, svarade jag och hoppades att de inte skulle kasta ut mig.

Vad jag gjorde var att färgkoda varenda replik i mitt manus. Jag visste att jag hade vissa problem med mina dialoger. Dels var replikerna ofta för långa, dels var de ibland för öppenhjärtiga. Ovanpå det insåg jag att mitt eget sätt att tala hade fått spilla över till för många olika karaktärer.

Jag behövde alltså gå igenom dialogerna och fokusera på varje karaktärs röst, men så snart jag skulle göra det fastnade jag i scenerna och började nysta i något annat. På Fårö sparade jag därför en kopia av manuset och gav varje karaktärs repliker en egen färg. Det gjorde att jag kunde ”studsa” igenom sextio kapitel och bara läsa de blå replikerna (Albas) ena gången, de gröna (Klaras) nästa gång och så vidare. Alla som hade mer än någon enstaka replik fick en färg. Med ens blev det lätt att se hur rösterna redan skilde sig åt och vad som behövde förstärkas. Någon ursäktar sig, någon ställer frågor i form av påståenden. Någon tar mycket plats, någon tar lite. Som i verkligheten. Fast i färg.

Jag rekommenderar verkligen att färgkoda manuset på det här sättet. Det behöver inte vara repliker utan kan lika gärna vara inre monolog, miljöbeskrivningar eller ett visst tema. Se bara till att få bort alla färger i slutändan. Det blir lite övertydligt annars!

/Anna Arvidsson

Dialogtema: Att gestalta genom (mycket!) prat

Posted on 4 februari, 2015 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Redigering, Skrivande, Tips 3 Comments

Mitt bidrag till veckans dialogtema blir att visa hur jag brukar använda dialog för att gestalta en känsla. Klippet är från boken jag arbetar med nu: Du, bara, i en scen där huvudpersonen John för första gången kommer in i pappershandeln där Frank jobbar. John golvas av alla olika färger och intryck, och märker först efter en stund musiken, och Frank. De har bara träffats en gång tidigare.

Här använde jag det trevande, lite babbliga samtalet för att gestalta hur ny relationen är, i kombination med det stora i att de hittar något ganska specifikt de har gemensamt, för att gestalta nyfikenheten som börjar växa fram mellan dem.

 

”Du spelar Nick Drake”, säger jag och vänder mig mot disken.

Det glittrar till i Franks ögon. Jag drar händerna över armarna, försöker torka av dem, men det gör bara att jag blir blöt om handflatorna också. Frank lägger huvudet på sned.

”Var det därför du kom? För att berätta att jag spelar Nick Drake?”

”Mmm, precis”, säger jag och tar några steg in i butiken. Det blir vått efter mina skor där jag går, gummit i sulorna gnäller mot golvet. ”Detta är den bästa skivan.”

”Förutom en låt som …”

”Way to blue”, avbryter jag.

Frank är på väg att flytta ett par pennor på disken, men stannar upp mitt i rörelsen. Ögonen smalnar när han ser på mig.

”Precis, Way to blue”, säger han långsamt. ”Den tillför inget.”

”Snarare tvärtom.”

Jag drar handen genom håret. Han fortsätter se på mig.

”Det är inte alla som förstår det där.”

Han stryker handen över disken. Under glasskivan finns reservoarpennor i mörkblåa askar med vinrött sammetsfoder, och små silverhundar som jag inte vet vad man ska använda till. Frank harklar sig.

”Jag har gjort en lista på Spotify där jag har hela skivan utom den, men stereon här har inget mobilsladdsuttag, så jag får lyssna på den fysiska skivan, och ibland hinner jag inte fram till spolknappen innan Way to blue börjar, och då blir jag alltid helt … brrr. Det är obehagligt. På riktigt alltså. Obehagligt. Den gör mig typ rädd.”

Han ryser till. Jag skrattar. Det droppar från mitt hår ner på disken när jag lutar mig fram.

”Jag tänker alltid att det känns som att den inte ska vara där”, säger jag.

Jag torkar bort pölen med handen så gott det går.

”Tekniskt sett ska den ju inte vara där.” Frank vänder sig om mot hyllan bakom disken och tar fram en pappersservett som han räcker till mig.

Jag torkar av disken, och sen mina armar. Frank ser på.

”Nick har fel. Två mot en.” Han pekar på mig, och sen på sig själv. ”Jag fattar inte hur ett sånt geni kunde välja att ta med den där på den bästa skivan.”

”Nej, jag vet.”

Jag blir stående med servetten i handen när den inte går att torka med längre. Jag vet inte riktigt var jag ska göra av den.

Frank lägger huvudet på sned.

”Du är blöt.”

”Ja.”

”Regnar det? Var det därför du kom in? Skulle du till Caroline?”

”Egentligen inte.” Jag harklar mig och ser ut över rummet. ”Jag behöver … ett kuvert.”

Frank reser sig upp och kommer runt disken.

”Jag förstår. Ett kuvert.”

 

/Anna Ahlund

Tid

Posted on 19 januari, 2015 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Redigering, Skrivande 1 Comment

Maltesers

Idag har jag haft förmånen att ägna precis hela dagen åt skrivande. Vilken skjuts det blev för texten att få flera sammanhängande timmar redigeringstid! Som jag skrivit om tidigare så har jag klurat en del på några dramaturgigrejer i mitt manus, och gjort ritmanus för att få det mer överskådligt. Nu gjorde jag ett nytt ritmanus på en speciell del av boken som varit rörig, och listade också upp allt som ska hända fram till slutet.

Delen som givit mig huvudbry löste upp sig så fint så, och jag fick även inspiration till några nya scener med rapp och kul dialog som kändes väldigt romcomig. Det var underbart att ha flera långa timmar i sträck, det gjorde verkligen susen för att få någon sorts helhetsgrepp runt vad jag egentligen håller på med.

En sak som de andra Annorna och jag pratade om idag var att lära känna sina karaktärer, genom att skriva dem, mycket. Det här är tredje totala nyskrivningen av bokens andra halva för mig, och ju mer jag skriver de här personerna, desto tydligare kommer det fram vilka de är. Nya saker visar sig, sånt som gör dem djupare, roligare, och mer komplexa.

Att få såna här dagar med mina karaktärer känns verkligen som superkvalitetstid. Och när jag får till ett stycke där dialogen sitter som en smäck känns det som att varenda liten omskrivning var värd precis all tid den tog.

En dag av redigering

Posted on 8 januari, 2015 by Anna Arvidsson Posted in Anna Arvidsson, Redigering, Skrivande Leave a comment

Första utkastet av OrdbrodösenJag fick idén till Ordbrodösen i slutet av oktober 2013. Då var våra tvillingar tolv månader och jag föräldraledig. Jag lyckades få ett första utkast klart på fyra och en halv månader, men det var först i går som jag hade en heldag med manuset. Efter tolv timmars redigering värkte nacken, men jag log. Under julledigheten har jag och mina medbloggare inlett en andra runda där vi testläser varandras manus. Vi kommer att berätta mer om vår testläsningsmetod, men i dag nöjer jag mig med att säga att den har gett mig oerhört mycket.

Jag känner tydligt att jag är inne i slutskedet av redigeringen nu. Texten har blivit tajt och ren, mer exakt. Manuset är hela 30.000 ord kortare än det första utkastet (från 115.000 ord till 83.000). Under gårdagskvällen löste jag upp två nyckelkapitel och flätade samman dem på ett nytt sätt. När jag läser den nya versionen ser jag att ”Ja, det var så det skulle vara.” Scenerna utspelar sig på Fotografiska en novemberdag 2013 och den nya lösningen utnyttjar miljön och utställningen Secrets bättre än tidigare. Efter fjorton månader är en speciell känsla att känna att slutfasen av själva skrivandet är så pass nära.

/Anna Arvidsson

Ritmanus

Posted on 30 december, 2014 by Anna Ahlund Posted in Anna Ahlund, Redigering, Skrivande 2 Comments

Över julen har de andra Annorna läst mitt senaste utkast av Du, bara. Man kan väl säga att andra halvan av boken inte riktigt imponerade på dem rent dramaturgiskt. I första delen finns ett tydligt framåtdriv, för där finns ett mål som huvudpersonen vill nå. När målet nås efter kanske halva boken blev resten mest mys. Tyvärr köpte inte Annorna det riktigt, så nu har jag fått en dramaturgi-nöt att knäcka. Svårt! Ofta tänker jag på situationer, lösa scener och stämningar jag vill ha med. Min nya utmaning är att få dem att hänga ihop och dessutom ha ett tydligt driv framåt som håller spänningen uppe boken ut.

Ritmanus

Jag blev tipsad om att rita upp dramaturgibågen, färgmarkera miljöer, och fundera över syftet med varje scen. Det håller jag på med nu. Jag har ritat upp varje scen på ett långt papper, skrivit kort vad som händer, och givit varje miljö en egen färg. Jag skriver även ut vilka känslor som finns i varje scen, för att upptäcka var tempot riskerar att sjunka när det blir för enkelt eller för mycket av samma.

Allt blir faktiskt väldigt mycket klarare när jag ritar upp det! Just nu blir det mycket klotter, nya scener som tillkommer (mer drama! mer motstridiga känslor!), andra som ryker eller görs om, och pilar hit och dit när jag bollar runt scener för att variera miljön. Den nya handlingen får chans att ta form direkt på pappret när jag tänker med pennan i hand, och jag ser nästan direkt var det kommer att bli tråkigt, och kan hoppa över de mest uppenbara fallgroparna redan nu.

Det ska bli spännande att skriva med karta, jag har en känsla av att det här är precis vad jag behöver för att inte sväva iväg på villovägar. Och när jag har det här nya spännande uppritat framför mig kanske det får mig att motstå frestelsen att skriva en halv bok mys där inget händer. Eheum. Jag återkommer med utvärdering när jag ser hur det går!

/Anna Ahlund

Redigera med machete

Posted on 26 november, 2014 by Anna Jakobsson Lund Posted in Anna Jakobsson Lund, Redigering, Skrivande, Tips 4 Comments

macheteJag har gått en massa skrivkurser. Och jag har tagit en massa kritik, och ändrat min text så att den blir bättre. Jag har till och med skrivit en roman, och använt testläsare. Redigering? Visst, det har jag koll på. Kill your darlings? Inga problem.

Trodde jag.

När jag hade skrivit första utkastet till Tredje principen sa mina två helskarpa testläsare: ”Det största problemet med den här texten är att man inte kan tycka om karaktärerna.” Vad ont det gjorde att höra. Jag älskade mina karaktärer, och trodde att jag hade förmedlat deras svagheter och sätt att handskas världen.

Efter testläsarträffen förstod jag att jag gjort samma misstag som i debutboken. Levi var gnällig och bitter och Ava var fruktansvärt hård. Jag tog hem texten, hittade alla ställen där det var gnälligt och bittert och hårt. Den nya insikten gjorde att jag hittade dem lätt. De kändes som stora stycken död vävnad i texten. Och istället för att frisera och fixa lite tog jag helt enkelt bort allt som kändes dött.

Machete-tekniken var uppfunnen.

Nu vill jag inte påstå att jag är ensam om att göra så här, men för mig var det ett helt nytt sätt att tänka. Jag förstod hur mycket som kan tynga ner en text, och hur det inte räcker med att byta plats på några ord eller stryka ett halvt stycke. Ibland måste allt bort.

I arbetet med uppföljaren till Tredje principen har jag använt den här tekniken ännu mer. Två gånger har texten genomgått en total make over. I min tappning innebär det att jag delar upp texten i sina avsnitt. Sedan tar bort allt som inte för historien framåt, vänder på kronologin och förstås – skapar nya scener som håller ihop det som blir kvar. Och nu pratar vi kill your darlings. Hela scener, eller till och med hela trådar i handlingen, som stryks. Kanske inte för att de är dåliga, utan för att de inte tillför, lyfter eller passar in.

Att arbeta så här har förändrat mitt skrivande på två sätt. Jag är inte längre så orolig när jag skriver nytt. Jag vet ju att risken finns att jag hugger bort det med macheten senare, och då behöver det inte vara så bra. Huvudsaken är att jag har ord på papperet, så fixar jag resten sedan.  Dessutom har jag fått en helt annan känsla för hur viktig själva historien är, och att mitt jobb som författare kan vara att lyfta fram historien ur sin bästa vinkel. Då spelar det mindre roll om jag älskar en viss dialogsnutt eller en scen. Om den stör berättandet kan jag inte ha den kvar.

Hur redigerar du helst? Och att döda älsklingar, är det plättlätt eller stört omöjligt?

Anna Jakobsson Lund

Senaste inläggen

  • Equilibrium finns på riktigt!
  • Equilibriums boktrailer
  • Fototävling: Saker ingen ser
  • Smaka på Equilibrium
  • Samtal om skrivande och samarbete på Bokmässan

Kategorier

  • Anna Ahlund
  • Anna Arvidsson
  • Anna Jakobsson Lund
  • Bokprocessen
  • Boktips
  • Från manus till bok
  • Intervju
  • Läsande
  • Podd
  • Redigering
  • Samarbete
  • Skrivande
  • Skrivövningar
  • Tips
  • Veckans fråga
  • Prev
  • 1
  • 2
  • 3
© Anna skriver under
Vi använder cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli bättre. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du våra cookies.Jag accepterar Läs mer